Träning

Race Report – Midnattsloppet 2017

Midnattsloppet 2017 i Göteborg gick av stapeln för drygt en och en halv månad sedan – ett riktigt roligt lopp. Det har tagit lite tid att få fram en race report men nu så! Varsågoda! Här kommer Kristoffers race report.

Vi börjar med startbeviset där det inte var mycket att orda om. När man bokade sin plats i loppet så fick man välja närmsta Stadium och dagarna innan loppet fick man hämta sitt startbevis. En tröja, ett armband som din startgrupp står på samt chippet.

Jag tog mig till loppet med hjälp av spårvagn. Dock är jag inte den som är den som är mest erfaren när det gäller detta så det var tur att man hade supporten sittandes hemma, annars vet jag inte riktigt var jag hade hamnat! Spårvagnen stannade vid Slottskogsvallen och därifrån är det en promenad på 10 min. Jag kom dessvärre dit 2 timmar tidigt. Är man tidspessimist så är man, dock blev det väldigt segt att vänta. Som tur var var det musik och intervjuer så man hade något att lyssna på. Prisutdelning för bästa maskeradkostymerna, uppvärmning via Runacadamy och så vidare. Uppvärmningen gick klart bättre än på Blodomloppet! Inte mycket koordination, mer ben, vilket passade mig perfekt. https://www.facebook.com/midnattsloppet/videos/2157316677627886/

Så var det dags att ställa sig i respektive startgrupp och stora skyltar berättade vart man skulle vara. Mörkret började lägga sig och väldigt många glada löpare var redo att sätta igång. Kände dock vid det laget att min förberedelse tidigare på dagen inte varit den optimala. Rivit kök, missat lunchen och dåligt med sömn! Men, man ska inte klaga. Sakta makade sig gruppen framåt då de andra startade. Väl vid startlinjen så berättade funktionärerna vad som gällde för racet – hålla till höger, inte knuffas, hjälpa dem som eventuellt behöver hjälp etc. Starten gick med buller och bång och fyrverkerier visade alla att nu är det dags. Löpningen i sig gick fint. Riktigt roligt med alla som var runt banan och hejade på. Allt från cheerleaders till vanliga dödliga som hejade och bad om high fives. Skosnörena skulle ju dock krångla och åter krångla så jag började fundera på om de gamla ”skruvsnörena” fanns kvar att köpa fortfarande. Jag verkade inte veta vad jag gjorde i alla fall för knuten gick upp 2 gånger!

Efter 5 km så kom jag fram till en av de stationer jag minns mest. Kexchokladhörnet som jag vill kalla det. Riktigt bra stämning, många runt omkring och man blev bara glad och full med energi. Efter en stund så förstod jag varför. Vi hade kommit till backen vid Masthugget och den jäkeln var lång! Det hjälpte inte att man såg de som redan klarat av den springa på andra sidan vägen så hjärnan fick för sig att snart var vi klara. Men den bara fortsatte. Vyn man fick när man kommit upp var dock värd det. Får åka dit en dag när jag inte ska springa som en tok. Under hela tiden hade det småregnat men efter detta så började himlen öppna sig! Var väl bra det, för därefter var jag inte längre övervarm. Dock började vattenpölar samla sig och kläderna klibbade sig, inte mycket att göra utan att fortsätta.

Dags för nästa plats som jag kommer ihåg riktigt bra, Ljusbågarna som var uppsatta vid 7-8 km. Då det varit mörkt och blött det senaste så var det skönt att komma in i något som får en att sluta tänka på just det och bara förundras. Fanns självklart fler stationer, men det är denna och Kexchokladhörnet som jag kommer ihåg mest. Vi sprang igenom att bostadsområde och där stod de boende i fönsterna och hejade på för fulla muggar! Målgången var rätt odramatisk. Man fick en kexchoklad, en vattenflaska och medaljen. Nöjd med tanke på hur det var ute på banan och kom in på 57.26. Målet var 55 minuter men vissa stunder var det riktigt trångt.

Har fått reda på att det var runt 7000 personer som sprang, vilket jag självklart hoppas kommer att öka för detta loppet var riktigt roligt att delta i! Dock får jag förbereda mig lite bättre inför nästa år då jag självklart tog fel spårvagn från området och i och med att det tog längre tid än beräknat att ta sig till bilen så blev jag riktigt kall, men det är bara att lägga på minnet. Det som jag också kan nämna är att de har varit riktigt bra att peppa och informera innan racet på Facebook. Det gjorde att man kände sig lite extra förberedd.

Runkeeper
http://rnkpr.com/ah99pz6

Polar
https://flow.polar.com/training/analysis/1689717532#

Träning

Race Report – Kretsloppet 2017

Kära vänner! Det är jättetomt här, jag veet. Det beror mestadels på köksrenoveringen och brist på tid, motivation och möjligheter. Nu börjar det bli färdigt så snart ska jag vara på banan igen men ni får hålla er lite till. Under tiden tänkte jag i alla fall publicera race reporten från Kretsloppet som gick av stapeln den 16 september här i Borås.

De hade hotat med regn men Kretsloppsdagen kunde egentligen inte ha varit bättre. Det var till och med så bra väder att jag svettades rejält efter bara någon kilometer då jag hade haft solen i ansiktet hela vägen. Hur som helst så var jag anmäld till 10 km och tanken var väl från början att jag skulle ha sprungit MEN det blev en rask promenad i stället, både för att jag kände mig för otränad och för att jag faktiskt ville gå. Jag hade dessutom sedan Tjejmilen haft problem med foten så ja, förutsättningarna var lite sisådär.

Jag var i sista startgruppen och vi startade precis bredvid Stadsparken. Därefter gick det åt Druvefors, förbi St:a Birgitta Griftegård och nästan tillbaka till starten igen. I stället vek vi av åt andra hållet och kom slutligen till Ramnasjön som vi så gott som rundade. Vi fortsatte inne på Norrby, förbi ett helt gäng som höll på med olika utomhusaktiviteter vid fritidsgården och började sedan närma oss Knalleland. Det blev ”bakvägen” innan vi hamnade inne på Ryavallen där vi gick ett halvt varv.

Därefter var det bara drygt två kilometer kvar och det var ren stadsmiljö. I tunnlar, under järnvägsspår, bredvid barnvagnar och människor som inte riktigt hade vett på att flytta sig. Spurtsträckan hade satts upp vid 9 km och ja, det var enda gången jag sprang faktiskt. Kristoffer hade inte ens fattat att det skulle spurtas där så ja, jag vann den striden. Haha!

När jag närmade mig målet stod Kristoffer på sidan och gick den sista biten med mig. Jag var lite orolig att jag inte skulle hinna i mål eftersom de tänkte stänga 16.05. Jag kom in strax efter 16 på tiden 1.36.15. Jag klarade mig alltså med några minuter, puh!

Väl i mål kunde vi hämta ut våra medaljer. De delar inte ut medaljer i vanliga fall utan man får betala för en om man vill ha så det gjorde vi!