Träning

Tillbaka i Viared

Andra veckan på inskolningen har påbörjats och medan vi skulle lämna lillan en timma passade vi på att åka till gymmet. Mestadels för att visa Kristoffer lite vilka maskiner han kunde använda, vart vikterna var och så vidare. Jag är fortfarande förkyld men tänker att jag ska dra igång så smått under denna veckan så det blir inga monsterpass men huvudsaken är att det blir något.

Alldeles nyss kom även ett paket fullproppat med Alvedon, handsprit och annat matnyttigt för att klara hösten, haha! Nej, men nu hoppas jag verkligen jag slipper sjukdomar ett tag.

Kost, Träning, Viktminskning

Mat och motivation

Tidigare idag träffade jag min PT Anna för första gången på en månad. Jag skrev ju igår att jag faktiskt inte satt min fot på gymmet den senaste månaden så det var ett kärt återbesök men samtidigt hade jag ont i halsen och kände mig tung i kroppen.

I stället för träning blev det mätning, vägning, snack om mat och motivation. Saker och ting känns lite bättre nu och jag ska verkligen försöka lägga lite tid på ett kostschema samt pussla ihop våra scheman lite så får in träning båda två! Det behövs! Jag fick dessutom ett nytt träningsupplägg av Anna så det blir kul att prova.

Träning

Noll på träningskontot

Nu ska ni få höra! Det är exakt fyra veckor sedan jag tränade sist. Fyra veckor!! Det är nästan så man borde skämmas när man driver en blogg som till viss del går ut på träning. Tre stora saker är orsaken till detta:

  • Köksrenovering – Det har tagit mycket tid och massor med energi. Saker har blivit fel, vi har fått köpa till saker, det blev dyrare än vi hade räknat med och så vidare. Dessutom har vi kunnat använda köket halvdant och knappt hittat underkläderna under all bröte som legat och skräpat under tiden. Den totala sammanfattningen av detta är TRÖTT.
  • Motivation – I allt stökande med köket föll motivationen totalt. Vem orkar bry sig om mat när köket ser ut som ett bombnedslag? Vi har inte frångått LCHF MEN det har blivit mer kolhydrater än tänkt under dessa veckor.
  • Tid – Som ett extra bär på toppen jobbar jag, läser tre kurser samtidigt OCH har praktik på neonatalavdelningen. Mycket nu? Jepp.

Nu är det dock bara på ett igen och vi drar igång redan imorgon med PT-Anna, trots att jag känner mig halvkass. Hoppas inte det är någon skit på gång som kommer gå runt runt resten av hösten och vintern.

Träning

Race Report – Midnattsloppet 2017

Midnattsloppet 2017 i Göteborg gick av stapeln för drygt en och en halv månad sedan – ett riktigt roligt lopp. Det har tagit lite tid att få fram en race report men nu så! Varsågoda! Här kommer Kristoffers race report.

Vi börjar med startbeviset där det inte var mycket att orda om. När man bokade sin plats i loppet så fick man välja närmsta Stadium och dagarna innan loppet fick man hämta sitt startbevis. En tröja, ett armband som din startgrupp står på samt chippet.

Jag tog mig till loppet med hjälp av spårvagn. Dock är jag inte den som är den som är mest erfaren när det gäller detta så det var tur att man hade supporten sittandes hemma, annars vet jag inte riktigt var jag hade hamnat! Spårvagnen stannade vid Slottskogsvallen och därifrån är det en promenad på 10 min. Jag kom dessvärre dit 2 timmar tidigt. Är man tidspessimist så är man, dock blev det väldigt segt att vänta. Som tur var var det musik och intervjuer så man hade något att lyssna på. Prisutdelning för bästa maskeradkostymerna, uppvärmning via Runacadamy och så vidare. Uppvärmningen gick klart bättre än på Blodomloppet! Inte mycket koordination, mer ben, vilket passade mig perfekt. https://www.facebook.com/midnattsloppet/videos/2157316677627886/

Så var det dags att ställa sig i respektive startgrupp och stora skyltar berättade vart man skulle vara. Mörkret började lägga sig och väldigt många glada löpare var redo att sätta igång. Kände dock vid det laget att min förberedelse tidigare på dagen inte varit den optimala. Rivit kök, missat lunchen och dåligt med sömn! Men, man ska inte klaga. Sakta makade sig gruppen framåt då de andra startade. Väl vid startlinjen så berättade funktionärerna vad som gällde för racet – hålla till höger, inte knuffas, hjälpa dem som eventuellt behöver hjälp etc. Starten gick med buller och bång och fyrverkerier visade alla att nu är det dags. Löpningen i sig gick fint. Riktigt roligt med alla som var runt banan och hejade på. Allt från cheerleaders till vanliga dödliga som hejade och bad om high fives. Skosnörena skulle ju dock krångla och åter krångla så jag började fundera på om de gamla ”skruvsnörena” fanns kvar att köpa fortfarande. Jag verkade inte veta vad jag gjorde i alla fall för knuten gick upp 2 gånger!

Efter 5 km så kom jag fram till en av de stationer jag minns mest. Kexchokladhörnet som jag vill kalla det. Riktigt bra stämning, många runt omkring och man blev bara glad och full med energi. Efter en stund så förstod jag varför. Vi hade kommit till backen vid Masthugget och den jäkeln var lång! Det hjälpte inte att man såg de som redan klarat av den springa på andra sidan vägen så hjärnan fick för sig att snart var vi klara. Men den bara fortsatte. Vyn man fick när man kommit upp var dock värd det. Får åka dit en dag när jag inte ska springa som en tok. Under hela tiden hade det småregnat men efter detta så började himlen öppna sig! Var väl bra det, för därefter var jag inte längre övervarm. Dock började vattenpölar samla sig och kläderna klibbade sig, inte mycket att göra utan att fortsätta.

Dags för nästa plats som jag kommer ihåg riktigt bra, Ljusbågarna som var uppsatta vid 7-8 km. Då det varit mörkt och blött det senaste så var det skönt att komma in i något som får en att sluta tänka på just det och bara förundras. Fanns självklart fler stationer, men det är denna och Kexchokladhörnet som jag kommer ihåg mest. Vi sprang igenom att bostadsområde och där stod de boende i fönsterna och hejade på för fulla muggar! Målgången var rätt odramatisk. Man fick en kexchoklad, en vattenflaska och medaljen. Nöjd med tanke på hur det var ute på banan och kom in på 57.26. Målet var 55 minuter men vissa stunder var det riktigt trångt.

Har fått reda på att det var runt 7000 personer som sprang, vilket jag självklart hoppas kommer att öka för detta loppet var riktigt roligt att delta i! Dock får jag förbereda mig lite bättre inför nästa år då jag självklart tog fel spårvagn från området och i och med att det tog längre tid än beräknat att ta sig till bilen så blev jag riktigt kall, men det är bara att lägga på minnet. Det som jag också kan nämna är att de har varit riktigt bra att peppa och informera innan racet på Facebook. Det gjorde att man kände sig lite extra förberedd.

Runkeeper
http://rnkpr.com/ah99pz6

Polar
https://flow.polar.com/training/analysis/1689717532#

Träning

Race Report – Kretsloppet 2017

Kära vänner! Det är jättetomt här, jag veet. Det beror mestadels på köksrenoveringen och brist på tid, motivation och möjligheter. Nu börjar det bli färdigt så snart ska jag vara på banan igen men ni får hålla er lite till. Under tiden tänkte jag i alla fall publicera race reporten från Kretsloppet som gick av stapeln den 16 september här i Borås.

De hade hotat med regn men Kretsloppsdagen kunde egentligen inte ha varit bättre. Det var till och med så bra väder att jag svettades rejält efter bara någon kilometer då jag hade haft solen i ansiktet hela vägen. Hur som helst så var jag anmäld till 10 km och tanken var väl från början att jag skulle ha sprungit MEN det blev en rask promenad i stället, både för att jag kände mig för otränad och för att jag faktiskt ville gå. Jag hade dessutom sedan Tjejmilen haft problem med foten så ja, förutsättningarna var lite sisådär.

Jag var i sista startgruppen och vi startade precis bredvid Stadsparken. Därefter gick det åt Druvefors, förbi St:a Birgitta Griftegård och nästan tillbaka till starten igen. I stället vek vi av åt andra hållet och kom slutligen till Ramnasjön som vi så gott som rundade. Vi fortsatte inne på Norrby, förbi ett helt gäng som höll på med olika utomhusaktiviteter vid fritidsgården och började sedan närma oss Knalleland. Det blev ”bakvägen” innan vi hamnade inne på Ryavallen där vi gick ett halvt varv.

Därefter var det bara drygt två kilometer kvar och det var ren stadsmiljö. I tunnlar, under järnvägsspår, bredvid barnvagnar och människor som inte riktigt hade vett på att flytta sig. Spurtsträckan hade satts upp vid 9 km och ja, det var enda gången jag sprang faktiskt. Kristoffer hade inte ens fattat att det skulle spurtas där så ja, jag vann den striden. Haha!

När jag närmade mig målet stod Kristoffer på sidan och gick den sista biten med mig. Jag var lite orolig att jag inte skulle hinna i mål eftersom de tänkte stänga 16.05. Jag kom in strax efter 16 på tiden 1.36.15. Jag klarade mig alltså med några minuter, puh!

Väl i mål kunde vi hämta ut våra medaljer. De delar inte ut medaljer i vanliga fall utan man får betala för en om man vill ha så det gjorde vi!

Träning

Trots värk och förkylning

Igår blev det ett pass med min PT Anna, trots värk i foten och förkylning. Det är ju egentligen bara att inte köra på till 120% så reder det sig men många tycker att om de inte kan ge 120% så kan det lika gärna vara. Vi är olika, tur är väl det!

Det blev i alla fall ett styrkepass med mest fokus på överkroppen. Vi gick igenom lite bröst, biceps, axlar, rygg, ben och rumpa och idag kan jag säga att träningsvärken sitter i biceps och axlar. Det brukar ju bli värst den andra dagen så vi får väl se hur det känns imorgon då.

Vi bestämde också att vi ska träffas en gång i månaden nu fram till december och nästa gång blir det både vägning och mätning. Wihoo!

Träning

Race Report – Tjejmilen 2017

Så var det dags för min första race report här på bloggen – Tjejmilen 2017. Vi åkte från Vaxholm strax innan lunch, parkerade i Mörby Centrum och tog t-banan till Stadion. Därifrån gick vi men eftersom vi inte var i sådär jättegod tid blev det lite power walk över det hela så trots att jag missade loppets uppvärmning kände jag mig ändå hyfsat uppvärmd.

Vi märkte efter ett tag att vi gick på helt fel sida så efter att ha kommit runt hela målområdet såg jag min startgrupp och vi gick bortåt. Jag gick in och ställde mig nästan direkt och tur var väl det för det dröjde inte jättelänge innan gruppen började röra sig mot starten. Under tiden peppades vi av både Nordic Wellness-instruktörer och tävlingsledare. Det var hög musik och spex runt hela banan samt i start- och målområde men jag valde ändå att ha på mig hörlurar med egen musik. Vädret kunde man absolut inte klaga på – lite molnigt och lagom svalt.

Starten gick 14.35 och jag hade egentligen inga mål eller tider att ta hänsyn till. Jag försökte komma bort från värsta klungan genom att springa men därefter gick jag ändå majoriteten av loppet. Min tanke med Tjejmilen var att insupa känslan av 30 000 glada tjejer och om jag sedan gick eller sprang hade inte så stor betydelse. Det första man såg var i alla fall ett industriområde, inte jättepeppande, men vi kom så småningom vidare till gröna ängar, alléer och över vatten. Banan låg nämligen väldigt fint på Djurgården.

Under loppets gång fanns det tre vätskestationer, vilket var otroligt uppskattat. Även om man powerwalkar behövs det vattenpåfyllning och det var länge sedan jag var så törstig som när jag sprang i mål. Den funktionären som gav mig vatten kom verkligen vid rätt tidpunkt! 1,34,32 blev det till slut i alla fall och jag är nöjd. Det kan bara bli bättre!

Jag har lite att jobba på framöver men jag är så glad att jag deltog i det här arrangemanget. Jag funderade på om jag skulle anmäla mig till nästa års lopp direkt på plats men jag ska suga lite mer på karamellen. Det finns så många lopp man vill delta i och jag ska ju ändå ha tid och möjlighet att ta mig till Stockholm.