Allmänt

Jag och loppen

Jag satt och tänkte på det här med löparlopp och löpning överhuvudtaget. 2010 drog jag igång en väldigt regelbunden och bra träning och ett av mina mål var att kunna springa lopp. Varför då? Jag har aldrig varit en löparperson, eller en person som tyckt om att röra på mig mer än nödvändigt.

Jag kan egentligen inte svara på varför men jag inbillade mig att det skulle vara en speciell atmosfär på ett lopp, man gör något ingen trodde man klarade och blir belönad med en medalj. Och precis så var det ju. Jag anmälde mig till Göteborgsvarvet 2011 och det var nog ingen som trodde att jag skulle fixa 21 km men det gjorde jag. Det var ruggigt jobbigt och vissa delar ville jag lägga av men nej, jag skulle fixa det och jag kom i mål. Jag har min medalj här hemma som bevis och minne på det. Samma år sprang jag även Vårruset (5 km) och gick Linnémarschen (21 km i skog och mark).

Jag måste erkänna att jag är sugen igen. Jag vill springa, jag vill få fler medaljer till min lilla samling och jag vill framförallt känna den känslan som jag hade när jag korsade mållinjen efter Göteborgsvarvet. Oövervinnerlig!

imag0021

1 thought on “Jag och loppen”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s